Navet 2

Besök nummer två på Navet var under fösta delen av dagen inriktat på Kemi med draken Berta andra halvan av dagen lärde vi oss mer om entreprenör lärande, ljus och skuggor.

Anna Gunnarsson som vi hade som lärare/guide vid båda tillfällena på Navet var också hon som var ”skaparen” av draken Berta och böckerna som handlar om kemiexperiment och sagorna kring kemi. Jag anser att denna typ av böcker är något som är perfekt att använda ute i verksamheten, böckerna är ett startskott eller igångsättare på något som barnen själva kan jobba vidare med. Genom att barnen får lyssna till en saga och fantisera sig in i draken Bertas kemivärld bland spännande experiment och därefter blir inbjudna att själva delta i denna spännande värld väcks barns nyfikenhet till liv och det leder i sin tur till ett meningsfullt sammanhang för barnen där de får ett lustfyllt lärande. Något som jag upplever som positivt var det faktum att kemiexperimenten i böckerna är sådana experiment där det inte krävs så mycket rekvisita. Som pedagog tror jag lätt att man kan dra sig för dessa typer av aktiviteter med barnen just för alla tillbehör som krävs till kemiexperiment, Anna visade motsatsen efter workshopen i kemi. 

Kemi finns nästan överallt i vår verklighet till exempel i människokroppen, i färger och matblandningar, kemi är ett sätt att förstå hur saker och ting hänger ihop. Det är viktigt som pedagog att sätta ord på saker som vi gör tillsammans med barnen och inte hitta på andra ord för att vi ”tror” att barnen inte kommer förstå vad vi menar, barnen förstår. Står det i boken att du ska blanda H2o så säg H2o och förklara att det är tecken för vatten.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö 98 rev 2010, s.10).

Experiment Densitet: 16 sockerbitar i ett glas, 8-4-0 sockerbitar i de tre andra glasen, häll på ljummet vatten och olika karamellfärger i respektive glas. Häll på de olika blandningarna i långa plaströr. Mängden socker gör att densiteten varierar, vikten och volymen är inte samma.  

 Saft gjord på rödkålsblandning

Vatten, bikarbonat och citronsyra på respektive rad, tillsätt rödkålsblandning och försök få fram olika färger.

Olja, bikarbonat och rödkålsblandning.

Fjärilar av kaffefilter, citronsyra, bikarbonat och rödkålsblandning

Entreprenörskap innebär emellertid att besitta egenskaper som att vara kreativ, skapande och initiativtagande, att kunna skapa, utveckla och sätta det i ett sammanhang med de samhällsfrågor som råder. Läroplanen för förskolan belyser just detta att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapandeförmåga och kommunicerar med hjälp av olika uttrycksformer och utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga(Lpfö 98 rev 2010, s.10).

Entreprenöriella kompetenser:

Initiativtagande

Ansvarstagande

Omsätta idéer till handling

Nyfikenhet

Självtillit

Kreativitet

Mod att ta risk

Fatta beslut

Kommunicera

Samarbeta

Utveckla och skapa värden för sig själv och för andra

Tillvara ta möjligheter och förändringar

Vi blev indelade i grupper och fick ett uppdrag av Anna där vi skulle ut och fotografera fyra olika ljusfenomen: Vitt ljus som innehåller alla färger, ljus kan aborberas, ljus kan reflekteras, ett föremål som står i vägen för ljuset ger en skugga. Med oss fick vi i kortform orden ovanför som vi skulle använda oss av i sammanhanget. Det vi noterade under processens gång var att orden vi fick med oss använde vi nästan helt automatiskt tillsammans och gjorde en del nya ljusupptäckter. Det jag tror Anna ville att vi skulle få med oss var att genom en enkel aktivitet som denna så används alla entreprenöriella kompetenser, likaså med en barngrupp ute i verksamheten. Ljus och skuggor finns överallt där vi befinner oss, genom att uppmärksamma barnen på hur ljuset tar form bidrar det till nya upptäckter hos barnen tror jag. Hitta de olika svaren tillsammans med barnen genom att se dig som en medupptäckare, det är ofta genom någon annans idéer som leder oss till nya upptäckter. Enligt Vygotski lär sig barn av varandra, genom vuxna eller genom andra äldre barn han talar om utvecklingszonerna(Körling 2011, s.109). Avslutningsvis fick vi jobba mer med skuggor och fantasi. Med hjälp av mjölkkartonger och reflekterande ljus skulle vi skapa något konkret som senare skulle se ut som något annat i skuggform. Denna typ av aktivitet utmanar barnen i deras konkreta och abstrakta tänkande, genom att föreställ sig något som inte var tänkt från början.  

Estetiska läroprocesser- VFU konferens

Ordet estetik kommer ursprungligen från grekiskan och betyder i stora drag ”det sinnerliga, det vi upplever med våra sinnen”. Ordet estetik förknippas i många sammanhang med konst, men det handlar inte bara om konst i den målade formen utan det snarare ett skapande i som kan ske i olika uttrycksformer. Estetiska läroprocesser handlar om lusten att lära, genom former som musik, dans, drama och bild där människans olika sinnen får ge uttryck för att bearbeta erfarenheter och på så sätt bidrar det till olika lärandesituationer. Människan är skapt på olika sätt, vi lär oss och tar till oss kunskap och information på olika sätt, därför tror jag det är viktigt att individen får uttrycka sig i olika former för att lärande ska ske. Skapandet av en lärarprocess är det individen som gör.  Behovet av att tolka världen vi lever i med hjälp av olika estetiska former är därför betydelsefullt för att göra världen begriplig tror jag.

Estetiska läroprocesser i förskolan handlar om lärande och pedagogik där fokus ligger på tänkande, kännandet, görandet och reflekterandet.(Anna Åkerström konst och kultur uppdraget i Västra Götalands region). Med tiden har estetiska läroprocesser utvecklats till att kunskap och uttryck inte behöver vara varandras kontraster, utan att de är sammanflätade med varandra(Einarsson, 2013, s.128 Medierat lärande och pedagogisk mångfald). Min tolkning är således när du uttrycker dig i olika estetiska ämnen bidrar det till ökad kunskap och det är då lärande sker.  I dagen skola/förskola läggs inte lika mycket vikt på de estetiska ämnen som de tre kärnämnena matematik, svenska, engelska. Problemet är att estetiska läroprocesserna fortfarande står tillbaka från kärnämnena och ses emellertid som ett enda ämne (Einarsson 2013, s.129). Jag tror att det är betydelsefull att lägga stor fokus på de estetiska uttrycken både i förskola och skola och även låta det följa med upp i åldrarna. Det ena behöver inte utesluta det andra, utan att i stället komplettera de tre kärnämnena med estetiska läroprocesser. Jag tror att det är lättare att ta till sig kunskap om man får uttrycka det och uppleva det i olika former, du får på så sätt en djupare förståelse för vad du gjort.

Ramnaparken frilufsmuseum

Ramnaparken donerades 1906 till Borås stad ifrån Hjalmar Lind. Ramnaparken är i dag ett frilufsmuseum som startade 1914. Det har i årtionden varit en plats för nöjen, dans, sång, teater och idrott varit i fokus, men även hantverkarföreningens tillhåll, Ramnaparken har därför varit en betydande plats för invånarna i Borås. Totalt finns det 15 historiska byggnader i parken sju av dem största är: Nymansgården, Ohlsonska gården, Ramnakyrkan, Marbostugan, Förläggargården Fällhult, Ramslätts gästgivargård, Klockstabeln.

http://www.boras.se/forvaltningar/kulturforvaltningen/kultur/borasmuseum/borasmuseum/friluftsmuseet.4.4d290882129b65b4da0800065755.html

Nymansgården – en byggnad av typen borgargård som stod på andra sidan viskan mellan 1682-1727 och klarade sig efter stadsbränderna som pågick.

Ohlsonska gården – byggdes 1831 och stod på österlånggatan 68.

Ramnakyrkan- 1600-tals kyrka i trä hämtad från Kinna.

Marbostugan – medeltids byggnad men är ifrån 1600- talet.  

Förläggargården Fällhult -1795 i Holsljunga socken. Förläggarverksamhet i bygden, en industri med garn där knallarna hämtade garn som de sålde vidare.

Ramslätts gästgivargård – flyttade från Fritsla 1928, en skänkstuga där man gav långresande mat och vila, är idag ett café.

Klockstabeln – såldes 1914 till Ramnaparken. 

Med en gedigen historia och gamla spännande byggnader ser jag ett besök möjligt med en barngrupp på frilufsmuseet. Miljön bjuder in till mystik och spänning, stora öppna ytor som ger möjlighet till lek, rörelse och fantasi. De små stugorna som man kunde gå in i kändes lämpliga för barn, små kryp in där de kan utforska på egenhand. Jag tror att det är viktigt för barn att ta del av vår historia redan i tidig ålder, för att få ett bredare perspektiv på livet genom att möta frågor som till exempel hur såg människors vardag ut? Utan toa, vatten, avlopp hur gjorde man då? Saker som är självklara för oss idag.  Att ta del av vår historia gör att vi får en större förståelse för var man själv kommer ifrån på så sätt stärks barnens egen identitet. Barnen får även förståelse för hur andra människor kan ha det, människor som lever i mindre välutvecklat samhälle och på så sätt kan barnen lättare utveckla empati. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv- värden, traditioner och historia, språk och kunskaper-från generation till nästa(6). Det fanns möjligheter till att prova på livet förr genom att kärna smör, karda ull, färga tyg och spinna, vid ett besök här tror jag barnen skulle få en djupare förståelse för vår historia.   

o   Redogöra för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter till meningsskapande.