Tips

Didaktiskt material- utvärdering

Mina mål med det didaktiska spelet är något som jag anser mig ha uppfyllt, att ge barnen en lustfylld upplevelse stärker jag genom den positiva responsen jag fått ifrån alla barnen då de åtskilda gånger har frågat efter spelet. Språk, matematik och musik är något som barnen har blivit en erfarenhet rikare av då jag upplever att jag utmanat och stimulerat barnen vidare, genom att jag givit barnen positiv feedback och gjort dem medvetna genom att belysa deras lärande. Welwert (2013, s.206) benämner att diskutera och analysera kring bilder och texter bidrar till ett medierat lärande, när samtalet är i fokus där olika tolkningar och uppfattningar synliggörs kring en bild utvecklas det till ett bredare perspektiv där olika uppfattningar kan leda till diskussioner kring olika problem. I slutet av sista VFU veckan inspirerade spelet barnen vidare till att skapa egna uppdragslådor med kort i, på så sätt fick barnen vara kreativ och utvecklas sig på ett djupare plan när de själva fick skriva egna språk-, matematik- och musikkort. Barnen fick även erfara sina färdigheter i bild, textil, teknik när de målade, klippte, mätte ut och klistrade på sin låda. 

Det som jag kan ställa mig kritisk till är själva tävlingsmomentet som uppstod under spelets gång, när barnen skulle ta sig från start till mål blev de väldigt noga med vem som skulle vinna, detta hade man kunnat undvika genom att konstruera spelet på ett sådant sätt att deltagarna samarbetade och där barnen tillsammans skulle genomföra spelet. Exempelvis skulle barnen kunnat tävla mot en fiktiv figur som motståndare. Exakt hur ett sådant utformande skulle kunna genomföras har jag än så länge inte listat ut. Den potential till utveckling som spelet har finner jag bred, genom nya kort med uppdrag går det att variera ämne, innehåll och kunskaper ur ett bredare perspektiv.  

Mitt didaktiska material är didaktiskt på så sätt att jag har en tanke om vad jag vill barnen skall skaffa sig kunskap om, jag ställer mig också frågor som: Varför? För vem? Med vem? Alltså vilket syfte jag har med mitt material reflekterar jag över innan. Det är grundläggande tror jag att i förskolans verksamhet och som pedagog fråga sig varför du gör som du gör och vilket syfte du har med det du gör, det är därför de didaktiska frågorna är betydelsefulla, både för dig som pedagog och för barnen. För att skapa dessa meningsfulla sammanhang som bidrar till nya upptäckter och utforskande hos barnen är det således pedagogernas roll att vara medvetna och lyhörda för verksamhetens innehåll (Körling 2011, s.23). Genom mitt didaktiska material har jag kommunicerat delar av kurens innehåll med barn och yrkesverksamma, dessa delar består av: Språk, matematik, musik, textil och bild.  

Kursmål

o   Planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

o   Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt arbete med fokus på barns lärande

 

Navet 2

Besök nummer två på Navet var under fösta delen av dagen inriktat på Kemi med draken Berta andra halvan av dagen lärde vi oss mer om entreprenör lärande, ljus och skuggor.

Anna Gunnarsson som vi hade som lärare/guide vid båda tillfällena på Navet var också hon som var ”skaparen” av draken Berta och böckerna som handlar om kemiexperiment och sagorna kring kemi. Jag anser att denna typ av böcker är något som är perfekt att använda ute i verksamheten, böckerna är ett startskott eller igångsättare på något som barnen själva kan jobba vidare med. Genom att barnen får lyssna till en saga och fantisera sig in i draken Bertas kemivärld bland spännande experiment och därefter blir inbjudna att själva delta i denna spännande värld väcks barns nyfikenhet till liv och det leder i sin tur till ett meningsfullt sammanhang för barnen där de får ett lustfyllt lärande. Något som jag upplever som positivt var det faktum att kemiexperimenten i böckerna är sådana experiment där det inte krävs så mycket rekvisita. Som pedagog tror jag lätt att man kan dra sig för dessa typer av aktiviteter med barnen just för alla tillbehör som krävs till kemiexperiment, Anna visade motsatsen efter workshopen i kemi. 

Kemi finns nästan överallt i vår verklighet till exempel i människokroppen, i färger och matblandningar, kemi är ett sätt att förstå hur saker och ting hänger ihop. Det är viktigt som pedagog att sätta ord på saker som vi gör tillsammans med barnen och inte hitta på andra ord för att vi ”tror” att barnen inte kommer förstå vad vi menar, barnen förstår. Står det i boken att du ska blanda H2o så säg H2o och förklara att det är tecken för vatten.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö 98 rev 2010, s.10).

Experiment Densitet: 16 sockerbitar i ett glas, 8-4-0 sockerbitar i de tre andra glasen, häll på ljummet vatten och olika karamellfärger i respektive glas. Häll på de olika blandningarna i långa plaströr. Mängden socker gör att densiteten varierar, vikten och volymen är inte samma.  

 Saft gjord på rödkålsblandning

Vatten, bikarbonat och citronsyra på respektive rad, tillsätt rödkålsblandning och försök få fram olika färger.

Olja, bikarbonat och rödkålsblandning.

Fjärilar av kaffefilter, citronsyra, bikarbonat och rödkålsblandning

Entreprenörskap innebär emellertid att besitta egenskaper som att vara kreativ, skapande och initiativtagande, att kunna skapa, utveckla och sätta det i ett sammanhang med de samhällsfrågor som råder. Läroplanen för förskolan belyser just detta att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapandeförmåga och kommunicerar med hjälp av olika uttrycksformer och utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga(Lpfö 98 rev 2010, s.10).

Entreprenöriella kompetenser:

Initiativtagande

Ansvarstagande

Omsätta idéer till handling

Nyfikenhet

Självtillit

Kreativitet

Mod att ta risk

Fatta beslut

Kommunicera

Samarbeta

Utveckla och skapa värden för sig själv och för andra

Tillvara ta möjligheter och förändringar

Vi blev indelade i grupper och fick ett uppdrag av Anna där vi skulle ut och fotografera fyra olika ljusfenomen: Vitt ljus som innehåller alla färger, ljus kan aborberas, ljus kan reflekteras, ett föremål som står i vägen för ljuset ger en skugga. Med oss fick vi i kortform orden ovanför som vi skulle använda oss av i sammanhanget. Det vi noterade under processens gång var att orden vi fick med oss använde vi nästan helt automatiskt tillsammans och gjorde en del nya ljusupptäckter. Det jag tror Anna ville att vi skulle få med oss var att genom en enkel aktivitet som denna så används alla entreprenöriella kompetenser, likaså med en barngrupp ute i verksamheten. Ljus och skuggor finns överallt där vi befinner oss, genom att uppmärksamma barnen på hur ljuset tar form bidrar det till nya upptäckter hos barnen tror jag. Hitta de olika svaren tillsammans med barnen genom att se dig som en medupptäckare, det är ofta genom någon annans idéer som leder oss till nya upptäckter. Enligt Vygotski lär sig barn av varandra, genom vuxna eller genom andra äldre barn han talar om utvecklingszonerna(Körling 2011, s.109). Avslutningsvis fick vi jobba mer med skuggor och fantasi. Med hjälp av mjölkkartonger och reflekterande ljus skulle vi skapa något konkret som senare skulle se ut som något annat i skuggform. Denna typ av aktivitet utmanar barnen i deras konkreta och abstrakta tänkande, genom att föreställ sig något som inte var tänkt från början.